Nu skall jag berätta vad som hände min kompis Sture och vilket stöd, eller brist på stöd, han fick av polisen.
Sture träffade en underskön kvinna genom nätet. Hon går numera under projektnamnet "Rödtotten från Tungelsta". Sture och Rödtotten drack kaffe tillsammans, mailade, messade och pratade i telefon. Det kändes helt rätt för Sture, och han ville ta deras relation till nästa nivå. Han föreslog att de skulle åka till Bohmans Hotell i Trosa. Middag och övernattning. Jag vet inte om du, kära läsare, känner till hotellet, men jag kan berätta för dig att det är en romantisk dröm. Inget fattas i restaurangen eller gästrummen.
Sture hämtade Rödtotten utanför hennes hem i Tungelsta. De hade en av de där härliga bilresorna som bara brukar finnas på film, inte i verkligheten. Vackert snöväder, romantisk musik i bilstereon, rar och och lite skämtsam konversation. Aldrig har en timme och trettio minuter gått så fort!
När de kom i på sitt rum, öppnade Sture en flaska medhavd champagne. Han hade till och med tagit med sig några riktigt fina kristallglas hemifrån. Efter ett par sippar sade Rödtotten att hon ville byta om före middagen, vilket hon gjorde med besked. Hon smet in i badrummet, och efter kvart kom det ut en tvättäkta uppenbarelse. Svart, kort axelbandslös klänning. Ingen BH på de fasta brösten. Svarta, tunna stay-ups. Kilometerhöga klackar. Som om det inte vore nog, var hon den raraste tjejen Sture träffat på år och dag.
De hade en fantastisk middag. Perfekt mat. Underbart vin. När det var dags för dessert sa Rödtotten:
-Du Sture, jag vill gärna ha dig och lite mer champagne som dessert.
-Kan du väl få, sa Sture. Han har aldrig signat en nota så fort och aldrig med så lite kontrolläsning i hela sitt tidigare liv.
Vad som hände sedan får du gissa.
När Sture vaknade på morgonen, var Rödtotten borta. Inte bara hon, utan även Stures kreditkort, körkort, Coop-kort och till och med hans lottorad. Grundlig flicka. Sture blev alldeles torr i munnen och kallsvettig. Han tittade i minibaren efter en mineralvatten. Baren var också tom. Inte så mycket som en fem-öres kola fanns kvar. Det enda som fanns kvar var hennes svarta klänning. Den låg på en svart pläd, så den hade hon missat när hon stack.
Det var med tunga steg Sture gick till receptionen och förklarade sin belägenhet. För att göra en lång historia kort, löste en god vän ut Sture per telefon med sitt kreditkort. Naturligtvis spärrade han sina kort och gjorde polisanmälan. Sture hade namn, adress och telefonnummer till Rödtotten, så han räknade med ett snabbt uppklarande.
Döm om hans förvåning när han fick veta att hans anmälan var nerlagd innan kvällen. Sture förstod inte. Fallet var solklart. Ett busenkelt fall som verkligen kunde förbättra polisens urusla statistik.
Sture ramade in klänningen i en svart ram. Den pryder numera sovrumsväggen hemma hos hans vän med kreditkortet. Behöver jag berätta att vännen är ungkarl?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar